Kropp – hälsa – kost

Nu var det ett tag sedan jag skrev något här inne – det var en period av mycket jobb, studier, men även en hel del träning. Det är fantastiskt väder ute vilket gör att man vill helst av allt träna utomhus –  varierad träning för min del är det bästa jag vet – jag har cyklat, sprungit och paddlat. 🙂 Men nu till annat – jag har även mer än vanligt fokuserat på min kost och därför även ”forskat” i frågan, vilket har resulterat i en text som jag tänker dela här –>

”Tallriksmodellen” och LCHF. Vad är positivt respektive negativt med båda modellerna i förhållande till hälsa? Och vad som är viktigt att vi får i oss?

”LCHF är en metod för lata idioter, man går ner i vikt utan att träna…”, för inte så länge sedan har Paolo Roberto, en av landets mest kända idrottsmän, hamnat i en ordfajt över dieten LCHF på Instagram med ingen mindre än Jonas Colting, en svensk triathlet som förutom två segrar i tävlingen Ironman även har lyckats simma, som första man i historien, hela 640 kilometer från Stockholm till Göteborg förra året, i syfte med att samla in pengar till WaterAid. Jonas Colting som förespråkar LCHF gav svar på tal: ”Det här tycker Paolo Roberto är väldigt dåligt. Enligt honom är LCHF mat för idioter och lata. I Paolos värld behöver överviktiga o sjuka bara springa mer och äta mindre. Mättat fett är farligt i Paolos värld. Kolhydrater är nyckeln till prestation o hälsa i Paolos värld.
Behöver jag nämna att Paolo också driver ett företag som säljer pasta?
Ett klargörande; jag har största respekt för Paolo Roberto som människa, affärsman och idrottsman! Men som kostrådgivare är han en fullständig katastrof…”

Två idrottsmän, två helt skilda åsikter – men vem borde veta bättre om inte de?

De statliga hälsorapporterna varnar idag för att vi i Sverige blir allt fetare, vilket ökar risken för fetma, diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Detta är självklart väldigt oroande – det förstår även de av oss som ogärna förändrar sin kost och envist håller sig fast vid uppfattningen av att träning är tråkig.

En sak är säker ­– medierna älskar att prata om hälsa och då och då dyker det upp nya kostmetoder, som påstås vara vetenskapligt beprövade och som ska få oss att gå ner i vikt och bli hälsosammare. Man ska nog understryka att många dieter är och förblir endast ”modedieter”, då det finns alldeles för få studier som kan påvisa att en specifik diet är bättre än en vanlig rationell och varierad kost. Vi ska titta närmare på två modeller som förespråkar olika kosthållningar – LCHF och ”tallriksmodellen”.

Båda metoderna är svenska uppfinningar. LCHF (Low Carb, High Fat) är en metod som förespråkar lågt kolhydratintag och högt fettintag. LCHFs kostrådgivare uppmanar till att utesluta ris, pasta, potatis, frukt, rotfrukter och mjölprodukter ur sin kost och istället äta fisk, grönsaker, köttprodukter och feta mejeriprodukter. På http://www.kostdoktorn.se/lchf kallar man metoden för njutmetoden och menar att man kan äta sig mätt på god mat och ändå gå ner i vikt. På samma sida kan man läsa att Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost för behandling av övervikt och diabetes typ 2, vilket i sig inte är förvånande då begränsningen av intaget av snabba kolhydrater (socker, godis, chips mm) stabiliserar insulinpåslag i blodet vilket resulterar i att det blir lättare att hålla vikten.

Samtidigt står det på http://www.halsosidorna.se/Fett.htm#mattade%20fetter : ” ​Det pågår nu en het hälsodebatt kring om de mättade fetterna verkligen är så onyttiga som man tidigare trott, och att vi istället nog bör äta mer mättade fetter än vad vi tidigare trott. De mättade fetterna från animaliska livsmedel men även från vegetabilier börjar därför nu få återupprättelse från alternativa förespråkare! För stora intag anses dock fortfarande inte att rekommenderas överlag innan fler studier genomförts…” och ” Notera: Ökat LDL-kolesterol, ökad bukfetma samt ökat blodtryck var resultatet när läkaren Michael Mosley gjorde en kort självstudie genom att äta 130 gram rött processat kött varje dag under en månads tid.”

Som vi ser här är metoden väldigt omstridd och det är inte bra Paolo Roberto och Jonas Colting som slåss om saken – frågan är om vi ska äta oss mätta på mättat fett och om vi i så fall blir sjuka av det? Om vi ska ta hänsyn till tidigare vetenskapsstudier i frågan så kan vi se att det har slagits fast att mättade fetter verkar öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Den största nackdelen med dieten blir då att man inte tar hänsyn till vilket slags fett som konsumeras vilket kan leda till en alldeles för stort intag av mättat fett.

En annan nackdel är att kosten kan bli fiberfattig, då man tar bort de fiberrika spannmålen. På samma sätt kan det innebära för lågt intag av vissa vitaminer och mineraler. Dessutom kan processat och rött kött leda till tjocktarmscancer. Källa: http://kottfrimandag.se/wp-content/uploads/2009/12/jamameat.pdf

Frågan är om dieten verkligen är hälsosam i längden? År 2013 utkom Statens Beredning för medicinsk Utvärdering(SBU) med en omfattande rapport där tidigare medicinska studier utvärderats. Det har slagits fast att på kortare sikt (6 månader) gav dieten snabbare viktminskning än lågfettkost, både vad som gäller fettmassa och fettfri massa. Man har även konstaterat att det inte går att dra några slutsatser om risken för hjärt– och kärlsjukdomar eller diabetes.

”Tallriksmodellen” har presenterats för allmänheten av Livsmedelsverket på 1980-talet och har sen dess använts flitigt som kostråd för allmänheten och även använts i utbildningssyfte på hemkunskapen. Metoden visar hur mycket av olika livsmedel man bör få i sig under en måltid. Dock har väldigt få studier gjorts kring ”Tallriksmodellen”.

”Tallriksmodellen” ska användas för lunch och middag – enligt metoden bör tallriken ”delas” i tre delar där en tredje del fylls av kolhydrater, en tredje del av grönsaker och en knappt tredje del av protein.

Portionsstorleken och likaså energiintaget preciseras inte, vilket är till en nackdel då det lämnar alldeles för stor utrymme för egen tolkning – exempelvis kan man ha tallrikar av olika storlekar, ta flera portioner eller småäta mellan måltiderna, man kan också äta för mycket eller för lite helt enkel. Källa:http://www.dn.se/ekonomi/tallriksmodellens-grundare-ta-bort-potatis/

Till modellens fördel talar dock att man i samband med modellen rekommenderar att äta fiberrika kolhydrater och begränsa mättat fett. Ett stort plus är att modellen lär ut hur man ska äta varierat. Dessutom rekommenderar man att begränsa socker, sötsaker, alkoholhaltiga drycker mm. Modellen är enkel och konkret och är lätt att minnas. Man slipper räkna kalorier.

 

Avslutningsvis måste man nog tilläga att det totala kaloriintaget, minus den energin som vi gör oss av med på ett dygn, blir det som vi senare ser på vågen. Det totala kaloriintaget påverkas inte bara av huvudmåltiderna utan även av det småätande emellan, som många gånger visar sig bidra till att dagsintaget ökar. Ett av de stora problemen i vårt samhälle idag är att maten är lättillgänglig – det gör att vi kan äta vad som helst, närsomhelst på dygnet. De enda som kan styra oss är vi själva och det måste göras medvetet, då vårt småätande inte styrs av den fysiologiska hungern utan snarare av ett sug, ett intensivt begär som är kopplat till njutning. Det är just därför vi kan få en känsla av att kunna äta ” hur mycket som helst”.

 

Detsamma gäller egentligen valet av vad vi äter. ”Man blir vad man äter” är ett gammalt och bra talesätt om kosten. Förmodligen räcker det med att äta enkel, okonstlad och varierad kost, som innehåller allt en människa behöver (kolhydrater, fetter, protein, fiber mm) i lagom mängd (man får helt enkelt prova sig fram) för att hålla sig frisk och varken lida av fetma eller andra åkommor.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s